Det genomsnittliga betygspoänget elever får när de slutar årskurs nio har ökat från 201 poäng till 209 de senaste tio åren. Samtidigt har andelen elever som inte uppnår behörighet till gymnasiet ökat från 9 till 11 procent. Det verkar alltså som att skillnaderna mellan olika grupper har ökat de senaste åren.
Barnkonventionen beskriver barns rätt till utbildning. Förutom att alla barn har rätt till grundutbildning är Barnkonventionen tydlig med att högre utbildning ska vara tillgänglig och åtkomlig för alla barn. I Sverige finns tydliga skillnader mellan hur olika grupper av barn klarar sin skolgång.
Föräldrarnas utbildningsnivå har stor inverkan på hur det går för barnen i skolan, och det är främst bland barn med eftergymnasialt utbildade föräldrar som meritvärdet har ökat. Meritvärdet fås fram genom att bokstavsbetygen räknas om till siffror för att man ska kunna göra urval vid antagning till gymnasiet. Det högsta meritvärde som någon kan få är 320 poäng.
Färre är behöriga till gymnasiet
Bland barn vars föräldrar har grundskola som högsta utbildning har meritvärdet sjunkit, och det är färre som är behöriga till gymnasiet idag än för tio år sedan.
Bland barn vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning var det läsåret 2007/08 vart tjugonde barn som inte var behörigt till gymnasiet. Motsvarande siffra för barn med föräldrar vars högsta utbildning är grundskola är vart tredje barn.
Barn födda i Sverige med en eller båda föräldrar födda utomlands och barn födda utomlands har lägre meritvärden än barn med svenskfödda föräldrar, men när hänsyn tas till föräldrarnas utbildningsnivå ligger dessa elever väl i nivå med elever med svenska föräldrar. Detta gäller de elever som är födda i Sverige eller som har invandrat innan skolstarten. De elever som har invandrat efter skolstarten har däremot lägre meritvärden även när hänsyn tas till föräldrarnas utbildningsnivå.
Meritvärdena för barn födda i Sverige med en eller båda föräldrar födda utomlands har närmat sig resultaten hos barn med svenskfödda föräldrar. Bland barn födda utomlands är meritvärdet på samma nivå som för tio år sedan och andelen obehöriga till gymnasiet har ökat. En förklaring till den sämre utvecklingen i denna grupp är att de senaste årens höga invandring har lett till att en större andel barn idag än för tio år sedan har bott en kort tid i Sverige.
Definitioner och förklaringar
Meritvärdet är summan av de 16 bästa betygen i slutbetyget och ligger till grund för intagningen till gymnasieskolan. Betyget godkänd (G) ger 10 poäng, väl godkänd (VG) 15 poäng, mycket väl godkänd (MVG) 20 poäng och icke godkänd (IG) ger 0 poäng . Den högsta poängen man kan få är 320 vilket betyder att man har MVG i samtliga ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne.
Publikation
I samband med Barnkonventionens 20-årsdag släpper SCB rapporten Barn idag – En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt.
I rapporten kan du även läsa om att spädbarnsdödligheten har minskat de senaste 20 åren, att det blir allt vanligare att barn med separerade föräldrar bor växelvis hos sin mamma och sin pappa och att ungefär ett barn i varje skolklass sällan eller aldrig umgås med vänner. Dessutom beskrivs barns ekonomiska förutsättningar – hur många barn är ekonomiskt utsatta och hur stor andel av barnfamiljernas inkomster kommer från lön respektive bidrag?